Jag är så trött på alla problem man springer in i hela tiden.. När man tror att allt äntligen ordnat upp sig och man ser ett ljust i den avskyvärt långa tunneln, ja då fasen kommer man till en mörk kurva så man inte ser utgången längre..

Var på möte idag och jag vet inte hur länge till jag orkar...

Jag har kämpat som bara den men det känns som om det inte räcker.

Söker jobb, pluggar och är mammaledig på samma gång, känns som om jag inte kan påverka mitt liv så mycket mer om jag ska orka slutföra det jag håller på med.

Tyvärr så blir jag ju inte direkt trevligare och socialare av att det känns som hela min planerng bara rasar samman. ='( Jag känner mig för tillfället som en dålig sambo och framförallt som en dålig mamma som inte riktigt orkar.. fast att jag vill.

Jag hoppas verkligen att allt löser sig snart!  Känner mig som en annan helt förvirrad person och jag känner inte igen henne och jag vet inte om jag vill ha henne här...   

Men en sak är ju ett jättestort + Min älskade sambo Johan har nu lyckats ta sitt körkort, så stolt över honom!   Älskar dig! Utan dig och Leo vet jag inte vad jag skulle göra.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fick idag sovmorgon... vaknade av att barnen studsande upp i sängen och sa GRATTIS MAMMA! Fick frukost på sängen och fina teckningar av barnen..=) Åt min frukost och gick ner och myste lite med dottern framför tv:n. Sonen och mannen åkte och handlade...

Var till tandläkaren idag och satte mig ner röntgade, hon kollade tänder och tandkött och jag väntade på domen.. Döm min förvåning när jag fick en trevlig överraskning när hon berättade att hon hittade tandsten på alla sina patienter men hittade inge...

Känner mig bara så tom just nu. Försöker se dt possitiva med livet just nu men det mesta runt omkring gör det så svårt. Jag sitter med på ett ställe där jag en gång i månaden träffar andra ur gruppen och diskuterar olika frågor på dagordningen. Ikväl...

Tiden går så fort så fort.. Känns som en evighet sen som jag skrev något här men det känns som om jag behöver skriva av mig ibland.Har nu jobbat i vikariebanken sen i November... Leo har börjat på dagis och livet rusar fram.. Det händer så mycket.. ...

Hjälp vad tiden rusar iväg, Min son är snart 8 månader gammal!   Leo kröp för sörsta gången i Onsdags. Mamma är så stolt! Min lilla kille är inte så liten längre, samma eftermiddag så höll jag honom i hans händer och han gick ända ut till köke...