Hela den här veckan har varit skum... har knappt orkat ta tag i någonting..

Men idag tar nog hem priset... För absolut sämsta dag...

Tårarna riner och jag vill också följa med, eller vill jag det känner mig bara så tom.. Gänget som skulle åka till Polen Tyskland åkte precis och jag stod där och bölade medans bussen körde iväg och en massa härliga ungdomar vinkade hejdå till mig... ='(

Fast ja tror det är så jobbigt bara för att det är min absolut sista arbetsdag här i Björlanda idag... säga hej då till så himla underbara personer det känns i hjärtat... det gör så ont...

Kerstin, och Birgit.. ja lovar jag ska skriva.. skriver ett kort så snart jag kommit hem till vimmerby...

Hem känns skumt.. ska packa det sista idag och i morgon.. ska bara vara med vid personalmötet och säga hejdå till alla kollegor en sista gång.. Sen in med allt i bilen/släpet och sen bär det av mot småländska landskap...

Känns både underbart och otroligt jobbigt...

Klarar inte av att skriva mer, för tårarna börjar rinna igen...  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fick idag sovmorgon... vaknade av att barnen studsande upp i sängen och sa GRATTIS MAMMA! Fick frukost på sängen och fina teckningar av barnen..=) Åt min frukost och gick ner och myste lite med dottern framför tv:n. Sonen och mannen åkte och handlade...

Var till tandläkaren idag och satte mig ner röntgade, hon kollade tänder och tandkött och jag väntade på domen.. Döm min förvåning när jag fick en trevlig överraskning när hon berättade att hon hittade tandsten på alla sina patienter men hittade inge...

Känner mig bara så tom just nu. Försöker se dt possitiva med livet just nu men det mesta runt omkring gör det så svårt. Jag sitter med på ett ställe där jag en gång i månaden träffar andra ur gruppen och diskuterar olika frågor på dagordningen. Ikväl...

Tiden går så fort så fort.. Känns som en evighet sen som jag skrev något här men det känns som om jag behöver skriva av mig ibland.Har nu jobbat i vikariebanken sen i November... Leo har börjat på dagis och livet rusar fram.. Det händer så mycket.. ...

Jag är så trött på alla problem man springer in i hela tiden.. När man tror att allt äntligen ordnat upp sig och man ser ett ljust i den avskyvärt långa tunneln, ja då fasen kommer man till en mörk kurva så man inte ser utgången längre.. Var på möt...