Bilen rullar på, bort från Göteborg.. Svårt att beskriva de känslor jag hade då vi styrde kosan mot Småland och Vimmerby...Känns skumt, Jag är glad samtidigt som jag känner mig lite nere. Det ska bli jätteskönt att komma till bekant mark men det känns grymt jobbigt..

Tårarna börjar trilla nerför mina kinder.. startar Mp-3 och vänder mig ut mot fönstret och stirrar ut och ser landskapet svischa förbi utanför bilfönstret.

De slutar inte, tänker på hur allting har blivit.. från en storstad med både eget jobb och en egen lägenhet till lilla Vimmerby där jag än så länge i varje fall vare sig har lägenhet eller jobb.

Känns som om jag inte har något hem, eller jag har ju flera hem men inget som jag kan kalla "mitt eget", sen ska man helt plötsligt in i nya vanor eller rättare sagt dumma gamla vanor som man helst glömde fanns..

Känner att jag inte orkar någonting, har lite saker inplanerade så jag får hoppas att det blir bra.. Arbetsförmedlingen och Folkhögskolan på måndag, får hoppas att det blir bra...

SAKNAR alla "mina" söta vänner i Göteborg...

//En något förvirrad,"off" och fundersam Mia

ps: Har ingen egen dator för tillfället den ligger nedpackad och kommer snart att befinna sig påväg till "dataläkaren"...=0)

Kollar mailen m.m då jag är hemma hos Johan så är det något viktigt som inte kan vänta så nås jag på mobilen annars så har jag ju alltid mailen kvar...ds.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fick idag sovmorgon... vaknade av att barnen studsande upp i sängen och sa GRATTIS MAMMA! Fick frukost på sängen och fina teckningar av barnen..=) Åt min frukost och gick ner och myste lite med dottern framför tv:n. Sonen och mannen åkte och handlade...

Var till tandläkaren idag och satte mig ner röntgade, hon kollade tänder och tandkött och jag väntade på domen.. Döm min förvåning när jag fick en trevlig överraskning när hon berättade att hon hittade tandsten på alla sina patienter men hittade inge...

Känner mig bara så tom just nu. Försöker se dt possitiva med livet just nu men det mesta runt omkring gör det så svårt. Jag sitter med på ett ställe där jag en gång i månaden träffar andra ur gruppen och diskuterar olika frågor på dagordningen. Ikväl...

Tiden går så fort så fort.. Känns som en evighet sen som jag skrev något här men det känns som om jag behöver skriva av mig ibland.Har nu jobbat i vikariebanken sen i November... Leo har börjat på dagis och livet rusar fram.. Det händer så mycket.. ...

Jag är så trött på alla problem man springer in i hela tiden.. När man tror att allt äntligen ordnat upp sig och man ser ett ljust i den avskyvärt långa tunneln, ja då fasen kommer man till en mörk kurva så man inte ser utgången längre.. Var på möt...