Hemma igen! Tack för att du alltid finns där för mig vännen... Du är bra på att ge råd...

Jag hoppas bara att jag kan förstå varför allt känns så här...

Det var en trevlig stund på Tintin, när vi väl hittat dit...;P

 Men men, ja ska vara diska ch städa och sen gå och lägga mig, känner inte för att göra något speciellt... men men, God Natt! Kramar

Nu har Pappa, Birgitta, Cilla och Johan åkt hem...

Jag känner mig så tom.. Känns som om detta år bara har inneburit en jäkla massa prövningar.. Vet ärligt inte hur mycket mer jag orkar med...

Försöker sluta gråta men tårarna bara rinner nedför kinderna, det känns som om de aldrig tar slut...

Finns säkert någon eller några anledningar till att jag skulle genomföra detta volontäråt, men just nu vet jag faktiskt inte vad det skulle vara för anledning...

Utan dig så vet jag inte vad jag skulle göra, Volontäråret skulle vara så mycket jobbigare.. Fika med dig, det är min räddning.... Tack för att du finns gumman!!!

Nä nu ska ja återgå till städningen, klarar inte av att sitta still... lägenheten är så tom och ensam...

Jo nu kom ja på några saker...

Träffade ju alla underbara volontärkollegor...

Har ju faktiskt kommit närmre både Familjen och i mitten av året så upptäckte ju faktiskt min underbara pojkvän att jag finns...

Men men nog för mig, i alla fall för denna gång.... Ska nu tröstäta lite Choklad... Kram och Hej...