Ibland får jag bara en sån gnagande känsla av saknad, saknad till Göteborg och mina älskade trasdockor... Utan dom hade nog mitt liv sett annorlunda ut...

Alla vet vad dom ska göra till hösten, det känns som om jag är den enda som inte vet vad jag ska göra till hösten... Jag vet vad jag vill göra och jag har sökt det jobbet men vet ju inte alls hur mycket jag får jobba... känns så snällt, jag hoppas på att dom ska bli sjuka så jag får någon möjlighet att jobba...

Förvirrande, Trivdes ju sådär i Göteborg, men om jag inte gjort volontäråret i Göteborg.. så hade jag aldrig träffat så underbara människor... det förändrade mitt liv på många sätt.. Undrar om mitt liv sett ut som det gör just nu om jag aldrig hade tagit den tjänsten i Göteborg!?! Något jag nog aldrig kommer få svar på... Men troligtvis hade det inte sett ut så.. Då hade jag kanske fortfarande gått och väntat och bara hoppats på att bli sedd... Sedd av just dig...

Älskar dig ska du veta, du har fått hela mitt hjärta att gå från krossat till glödande till en stor brinnande eld...  

Min storebror loggade precis in på msn, ger mig en påminelse om att jag nog inte kommer hinna träffa dom alls i sommar, lever på hoppet, vi får se.. måste ju tyvär prioritera ibland... Får försöka ge dom dubbelt så mycket tid nästa gång vi har möjlighet att ses, hoppas det blir snart!... SAKNAR ER!! mina älskade bröder! Kramar!

Nä nu ska ja sluta skriva... måste återgå till städningen ta hand om er alla!! Massa kramar!