Ja, nu e man hemma igen... tror att jag håller på att bli sjuk... hmm hostar som bara den.. men tillbaka till tidigare kväll...

Tog då 5 över 5 bussen från Skra bro... tog typ bara 13 minuter till Toleredskyrkan...

Där möttes jag av Frida ( föredetta volontär), Frida, nuvarande volontär... och av Jennifer oxå vän till frida och frida.... Jättesnäll hon oxå..

Satte mig relativt långt fram i kyrkan...

Det var en bra mässa, det hände mycke, endel duetter, dans och körsång.. mycket trummor, elgitarr och massa flaschiga ljus... Massa fint! det kändes extra kul när man träffat endel av dem som deltog i mässan lite tidigare.. man hade lite hum om vilka det var och vad de hette... Ja på det hela taget var det Jättebra!

Jag fick prata lite me frida också, hoppas innerligt att det kan lösa sig mellan oss, saknar henne otroligt mycket...

Skönt och kul att se henne där framme, hon va trött men hon såg ändå glad och lycklig ut...

Nä, nu ska jag titta lite på tv:n och diska upp det sista innan jag går å lägger mig, ska ju upp och jobba tidigt i morgon...

Så Kram och Hej..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fick idag sovmorgon... vaknade av att barnen studsande upp i sängen och sa GRATTIS MAMMA! Fick frukost på sängen och fina teckningar av barnen..=) Åt min frukost och gick ner och myste lite med dottern framför tv:n. Sonen och mannen åkte och handlade...

Var till tandläkaren idag och satte mig ner röntgade, hon kollade tänder och tandkött och jag väntade på domen.. Döm min förvåning när jag fick en trevlig överraskning när hon berättade att hon hittade tandsten på alla sina patienter men hittade inge...

Känner mig bara så tom just nu. Försöker se dt possitiva med livet just nu men det mesta runt omkring gör det så svårt. Jag sitter med på ett ställe där jag en gång i månaden träffar andra ur gruppen och diskuterar olika frågor på dagordningen. Ikväl...

Tiden går så fort så fort.. Känns som en evighet sen som jag skrev något här men det känns som om jag behöver skriva av mig ibland.Har nu jobbat i vikariebanken sen i November... Leo har börjat på dagis och livet rusar fram.. Det händer så mycket.. ...

Jag är så trött på alla problem man springer in i hela tiden.. När man tror att allt äntligen ordnat upp sig och man ser ett ljust i den avskyvärt långa tunneln, ja då fasen kommer man till en mörk kurva så man inte ser utgången längre.. Var på möt...