Ja nu har jag suttit här och skrivit ner mina dagar i Word.. Så nu är det bara att kopiera och klistra in i bilddagboken så snart jag får tag i ett Internet, blir troligtvis på tåget på väg upp till Göteborg på onsdag… 

   Varning, nu kommer komplicerade och invecklade tankar…  Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra… När jag är ”hemma-hemma” (hos mina föräldrar) så känns det som om hela jag mår lite bättre.. Men jag känner mig ju hemma i Göteborg också, Jag förstår mig inte på mina känslor… För så fort jag tänker på att jag ska åka tillbaka till Göteborg så får jag blandade känslor, visst jag trivs bra på jobbet älskar att jobba med barn och ungdomar..  Jag stortrivs att umgås och träffa de andra volontärkollegorna, de är helt underbara… Tror att om jag inte hade haft dom så hade jag nog inte jobbat kvar i Göteborg nu, då hade jag nog sagt upp mig för ett tag sen..

Men jag vet inte varför jag inte trivs.. Varför ska det vara så svårt att veta varför??  Jag får liksom en knut inom mig så fort jag vet att jag ska dit, Jag känner mig nedstämd och tårarna bara rinner men jag vet inte varför…

   

Har precis pratat i Telefonen… Gumman hoppas allt löser sig för dig, tänker på dig och jag kan inte säga att jag förstår helt, men jag kan ju alltid försöka att tänka mig in i din situation…

Kan nog inte råda till så mycket är jag rädd men du ska veta att du är en otroligt bra vän, känns skönt att vi än så länge i varje fall, vi vet ju inte hur det slutar riktigt än men du har gjort Volontäråret till en lite lättare tid för mig… Du har spridit glädje och get riktigt bra råd i mellan åt…=0)  Ett stort tack för att du finns och för att du är en sån härlig person!.. 

 

Idag är det måndag… Vaknade upp hemma hos min söt.. ( Tror att hans bröder saknat honom en hel del… Eftersom helt plötsligt började Jesper leka en ordlek.. Han sa en maträtt eller liknande och sen sista bokstaven i ordet skulle Johan komma på en annan maträtt.. )  Kul att se dem små tjivas, önskar att ja kunde få göra de med mina bröder ibland.. Det hör ju trots allt till i de flesta familjer….Ja, sen gick vi ner och åt frukost… två mackor och te för min del..  eller ”luft med tuggmotstånd” om man frågar Johan.. =p Gick sen upp, bytte om och packade ner glasögonen… Sen åkte Jag och Johan in till Ankies lägenhet i vimseby.. Ty jag skulle ta bussen ifrån Vimmerby och Johan tyckte att han lika gärna kunde hålla mig sällskap fram tills jag skulle åka.  Ankie släppte av oss på stan, så vi skulle kunna titta lite på en jacka åt Johan.. Hmm de gick inte så bra… Vet inte vilket som väger tyngst, att han verkligen gillar sin jacka eller att han bor liite för nära gränsen… (vid gränsen till Östergötland ligger ju Småland och i småland bor ju vi ”snåla” Smålänningar… Tydligen…=p )Tja sen kollade vi lite inne på Audiovideo, sen gick vi för att ta ut pengar och lösa ut mina biljetter, (åker ju tillbaka till Göteborg på onsdag.) På vägen till Ankies lägenhet gick vi förbi församlingshemmet och jag pratade lite med Bosse, Eva-Lena, och några andra från mitt förra jobb… Träffade även Camilla, kul att träffa henne igen… Hoppas allt löser sig för henne och att hon hittar ett annat jobb tills i maj… Har saknat att prata med henne, märker att jag mist lite av kontakten till mina vänner under tiden ja jobbat i Göteborg…  Ja, hon övertalade mig om att jag skulle höra av mig till henne i morgon och titta förbi när ungdomsgruppen träffas i morgon…Sen skickade jag ett meddelande till Annica, för att se om hon hade tid att träffas och prata i en liten stund… Jag vill ju även se hur deras söta hund ser ut… Fick inte tag i henne, men fick tag i Victor, han sa att Annica var ute med hunden och han visste inte när de skulle vara tillbaka…  Så jag och Johan gick hem till Ankies lägenhet.. På vägen dit så gick vi förbi kiosken i närheten där hon bor… Ankie var precis på väg ut genom dörren.. (hon skulle till jobbet..)

Vi satt där tills det var dags att gå till bussen..

Vi sa hej då…  Jag avskyr att säga hej då.. Vet ju inte när jag får träffa honom igen… :’(

 

Bussen hem va seg, Fast Annica ringde, det gjorde mig lite gladare, för ja frågade om de va okej att ja kom förbi i morgon i stället eftersom det inte går någon buss efter klockan 4 här ute på ”vischan” och det var okej så jag ska hem till dom i morgon efter begravningen…

 

Klev av bussen och åkte sen hem, en sväng förbi affären men sen va de bara att åka hem.

När jag kom hem så hade pappa precis åkt till jobbet…

Det var å tomt, så tyst.. Har ju trots allt inte varit själv på typ 8 dagar…  Har inte gjort så mycket, lagat mat, lagt på i pannan, har pratat med både Birgitta och Pappa… Känner mig så rastlös, otroligt jobbigt att vara själv… att man kan vänja sig så fort vid någon annans närvaro…=0)Jag har till och med dragit åt skruvarna i tv bordet… tja, just de när ja pratade med pappa så kom vi fram till att han hade möjlighet att plocka upp mig klockan ett i natt typ… så kan ja åka med honom i mjölkbilen ett tag.. Så får ja ju prata lite mer med honom också… Fick precis ett meddelande från min sötnos, han påpekar alla mina stavfel i min blogg… Flåt då.. Men ja orkar inte rätta alltihop när ja skrivit det, inte alltid jag hinner det…Men ja saknar honom i alla fall…   Puh... Nä nu ska inte ja skriva mer ikväll...En del personer har påpekat att jag inte skrivit på ett tag ovanligt för att vara jag… Så ni får ursäkta att det är så långt men vem har sagt att just du måste läsa hela om det är för mycket att läsa…=P Ta hand er alla underbara människor… Älskar alla mina vänner, ni betyder otroligt mycket för mig… Tack för att ni finns!!!